![Susanna Strömquist](data:image/svg+xml,%3Csvg xmlns="http://www.w3.org/2000/svg" viewBox="0 0 1920 800"%3E%3C/svg%3E)
Susanna Strömquist tillsammans med kollegan Billy Höök. Foto: Beata Holmgren.
Susanna Strömquist är NK Galans Hederspristagare 2022
Tack vare sitt gedigna forskningsarbete om NK:s Franska Damskrädderi, som lärare i modehistoria och kritiker hos några av landets största tidningar har Susanna Strömquist gjort ett betydande avtryck i modesverige. NK Galans Hederspristagare 2022 är en sann stilkonnässör som har givit liv åt ett hittills outforskat kapitel i NK:s historia.
![Susanna Strömquist](data:image/svg+xml,%3Csvg xmlns="http://www.w3.org/2000/svg" viewBox="0 0 1500 1875"%3E%3C/svg%3E)
Bild från Nordiska museet.
Nordens Paris, NK:s Franska damskrädderi 1902–1966 är namnet på en prisnominerad utställning på Nordiska museet och en bok med samma namn. Detta blev det spektakulära resultatet av Susanna Strömquists djupdykning i historien om när Paris kom till Stockholm. Under ett par års tid samlade hon in material om den mytomspunna coutureateljén där celebriteter som drottning Louise Mountbatten, Harriet Andersson och Greta Garbo var frekventa gäster. Genom ateljén kom haute couturen – måttsydda plagg från Paris som bara syddes upp i enstaka exemplar – till Sverige. Dessa plagg har Susanna Strömquist efterlyst, samlat in och undersökt – en bortglömd svensk modeskatt.
Att NK Galans Hederspristagare 2022 brinner för mode och dess historia är en av anledningarna till utmärkelsen och ett erkännande att ateljéns bortglömda berättelser förtjänar att uppmärksammas.
– Att bli Årets Hederspristagare känns som en mycket fin bekräftelse på att det omfattande och lustfyllda arbete jag har lagt ner på boken och utställningen är uppskattat. Det har varit ett fantastiskt äventyr att få djupdyka i arkiven och lära känna människorna som befolkade ateljén – de är verkligen värda all aktning och uppmärksamhet, säger Susanna Strömquist.
Hon berättar att det som verkligen fångade hennes intresse var att det fanns så lite skrivet om ateljén.
– Historien om NK:s Franska verkade spännande men var oväntat outforskad, trots att ateljén en gång i tiden spelade en så viktig roll på den svenska modescenen. Inte minst som förmedlare av parisisk haute couture.
Susanna Strömquist menar att en av förklaringarna till att NK:s Franska inte var så väldokumenterad sedan tidigare möjligen hänger ihop med anledningen till att ateljén stängde år 1966.
– Under 60-talet förändrades samhället radikalt och den elitistiska haute couturen med det hand- och måttsydda kändes plötsligt förlegad. Samtidigt ersattes haute couturen i Paris av prêt-à-porter, det fabrikstillverkade designermodet som kunde shoppas direkt från galgen. Då var det väldigt få som brydde sig om att en gammal beställningsateljé som NK:s Franska lades ner. En annan anledning är att det generellt har skrivits väldigt lite om svensk modehistoria. Det finns mycket kvar att forska om.
Hur tror du att en avdelning som NK:s Franska hade kunnat fungera i varuhuset år 2022?
– I dag känns det som att det finns ett jättestort intresse för den fantastiska kvaliteten och hantverket som NK:s Franska stod för. Det kanske är läge nu att återlansera en liknande typ av verksamhet? Ur ett hållbarhetsperspektiv är det fantastiskt att plaggen som såldes hos NK:s Franska fortfarande finns kvar och kan användas än i dag.
Susanna Strömquist har studerat modejournalistik vid London College of Fashion och utvecklade där ett intresse för sambandet mellan tidsandan och modeskapande. I dag undervisar hon i modekultur bland annat på Beckmans och Tillskärarakademin.
– Jag har hittills intresserat mig mest för tidsperioden från mitten av 1800-talet till i dag. Särskilt fascinerad är jag av 1990-talets modeuttryck och tiden runt millennieskiftet. Det var en period då modeskaparna reagerade tydligt på tidsandan och modet blev en betydande del av samtidskulturen.
Hur skulle du beskriva din egen stil?
– Den är definitivt konsekvent, ofta rätt svart, kanske lite androgyn och så väljer jag gärna grova skor som håller mig stadigt på jorden.
Vad har du för projekt på gång härnäst?
– Jag ser fram emot att skriva fler böcker och kurera fler utställningar framöver, både om historiskt och samtida mode. Jag och Fredrik Robertsson (NK Galans Stilikon 2021, reds. anm) har ett spännande projekt på gång. Vi skriver en bok och skapar en utställning tillsammans som bygger på Fredriks spektakulära, könsöverskridande stil och som utgår från hans makalösa samling av samtida haute couture-plagg från modehus som Balenciaga, Givenchy, Valentino, Schiaparelli, Iris Van Herpen, Viktor & Rolf, Jean Paul Gaultier och många fler.
Bild från boken Nordens Paris, NK:s Franska damskrädderi 1902–1966.
Berätta om ett speciellt NK-minne för dig?
– I början av projektet med NK:s Franska tillbringade jag fyra eftermiddagar i Ljusgården för att ta emot plagg och minnen från ateljén. Det var en oförglömlig upplevelse. Redan första dagen när vi kom dit ringlade kön lång genom hela Ljusgården och vi packade upp det ena plagget som var vackrare än det andra. Det var otroligt rörande att se att så många hade sparat och vårdat de här ärvda mästerverken som en gång hade tillverkats högst upp i varuhuset och som nu fick komma tillbaka till NK.
![bild](data:image/svg+xml,%3Csvg xmlns="http://www.w3.org/2000/svg" viewBox="0 0 1200 800"%3E%3C/svg%3E)
Från Nordiska museets utställning
Nordiska museet har precis tillkännagivit att Nordens Paris förlängs ytterligare ett år till hösten 2023.